Tjugo
Efter att ha suttit i soffan i en halvtimme blev jag törstig och reste mig för att hitta något att dricka.
”Ska du gå?” sa tjejen som suttit bredvid mig. Hon hade pratat non-stop sedan jag slog mig ner men jag kom inte ens ihåg hennes namn, Ruby? Eller var det Judy? Jag brydde mig inte.
Jag hade kanske gjort det om det inte vore för omständigheterna...
”Hm, ja”, sa jag till henne. ”Vill ha något att dricka.”
”Jag kan hämta åt dig om du vill!” erbjöd hon sig. Var hon desperat eller något?
”Behövs inte.” sa jag och lämnade henne kvar i soffan.
I köket gick jag fram till kylen och letade reda på en ölburk. Inte för att det var svårt att hitta, det var i princip inget annat än burkar i hela kylen.
”Kan du ge mig en också?” hörde jag en röst bakom mig. Först trodde jag att det var tjejen från soffan, men det var inte samma röst.
”Visst”, sa jag och vände mig om för att tappa haka. ”Här…” Jag gav burken till Katie.
”Tack”, log hon och blinkade med sina långa svartmålade ögonfransar. Hon var annorlunda sminkad än hon brukade. Hon var fortfarande svartsotig, men nu syntes också linjer med silverglitter längs med det svarta. Jag tittade rätt in i hennes ögon och blev tvungen att titta åt sidan. Hon skrattade lite och öppnade sin burk.
”Varför bjöd ni hit mig?” frågade hon. Jag tog en klunk från min egen burk och tänkte efter.
”Tänkte bara om du ville komma, Irma skulle ju hit”, sa jag med en axelryckning.
”Jag gör inte allt med min syster”, flinade hon och lutade sig mot köksbänken. Inte förrän då fick jag en titt på hela henne. Hon hade trasiga nätstrumpbyxor på sig, ett tight linne, i mörklila och genomskinligt svart tyg, med smala band och en svart midjekjol som var vid och väldigt kort. Hennes hals var täckt med långa halsband i mörka färger. Förutom ett, som föreställde ett kors i vitt guld. Över alltihop hade hon en svart skinnjacka och sina vanliga kängor på fötterna.
”Hade du tänkt gå snart?” frågade jag.
”Va?” Hon misstolkade nog min fråga.
”Ja, alltså, du har jackan på dig…”
”Åh”, sa hon och tittade på sina armar som var knutna över bröstet. ”Ja, jag ska till annat ställe om en stund.”
”Men du kom hit först?” frågade jag. Hon log lite och tittade ner i golvet ett ögonblick.
”Ja, men”, började hon. ”Jag skulle ha kommit hit vilket fall, även om jag inte blivit bjuden.” Jag flinade åt henne.
”Vadå, brukar du planka in på fester, eller?” Hon skrattade och drog vänsterhanden genom det tjocka, långa håret.
”Det är roligare än det låter.” skämtade hon. ”Du borde testa.”
”Roligare?” skrattade jag. ”Som att man inte känner någon?” Hon nickade.
”Sen all gratis sprit folk lämnar i köket”, hon nickade menande mot diskbänken.
”Du skämtar, va?” Jag tog ännu en klunk från burken.
”Ja”, svarade hon. ”Men jag gillar de här typerna av fester, man vet aldrig riktigt hur det slutar.”
”Här är hon ju!” fnittrade Irma, som just kommit in i köket, och vände sedan blicken mot mig. ”Och han med…”
”Tjaa!” sa Nicholas utdraget, som kom in efter henne. ”Har ni trevligt?”
”Toppen”, sa Katie och drog ihop munnen lite. Hon gillade verkligen inte Nicho.
”Skulle inte du dra snart?” sa Irma lite sluddrigt.
”Jag ska”, svarade Katie som inte alls verkade påverkad.
”Bra!” Irma gav Katie en klapp på axeln. ”Jag kommer inte hem alls i natt, tror jag…”
”Lika bra det”, sa Katie.
”Eller hur!” grimaserade Irma. ”Kom älskling, vi går!” Nicholas som redan hållit en arm kring Irmas midja tog ett hårdare grepp om henne. Innan de gick sin väg tittade han över axeln, gav mig en segrande blick och mimade 'Yes!'. Jag himlade med ögonen.
”Är du inte orolig för henne?” frågade jag. Katie ryckte på axlarna.
”Hon kan ta vara på sig själv.” sa hon och tittade åt det håll de just gått. ”Dessutom är det här bara en fest med folk i skolan hemma hos någon hon känner...”
