thestupidthings

Lördagskvällen spenderade jag i soffan. Irma satte igång en av sina favoritfilmer. En töntig tonårsfilm. Vi satt uppkrupen i vår tvåmanssoffa inlindad i varsitt täcke och en kopp te. Det var mysigt på något vis att spendera tid med Irma en lördag.
”Så”, började jag försiktigt. Orolig över min yngre syster.
”Vad?” sa Irma, en aning borta, utan att släppa teven med blicken.
”Vad hände igår?” fick jag ur mig.
”Vadå?” undrade hon och tittade på mig med en rynka i pannan.
”Ja, alltså”, sa jag och kände mig urlöjlig. ”Med Nicholas och festen och allt?”
”Åh”, sa Irma och försökte låta förvånad, hon såg nästan lite generad ut. ”Inget alls. Jag gick hem vid typ, ett och då var det full fart här så jag låste in mig på rummet och somnade. Konstigt nog.”
”Tyra sa att hon inte visste då du kommit hem”, sa jag.
”Självklart inte, hon hade tungan nertryckt i nån killes hals. Såg inte hur han såg ut, men han var definitivt yngre.” Jag grimaserade äcklad på tanken, ändå tycker man att jag borde vara van nu mer.
”Du slapp i alla fall se det.” sa Irma med en axelryckning. ”När kom du hem?”
”Halv sju kanske, jag minns inte.”
”Förvånar mig inte.” sa Irma vänd mot teven igen. ”Du stack med Adam, va?”
”Ja.” svarade jag. ”Till Chris.”

"Hade du kul?" undrade Irma, antagligen för artighetens skull för hon tittade inte på mig.

"Det var okej", svarade jag och vände mig till teven jag med.
Vi pratade inte mycket mer den kvällen. Vi pratade faktiskt väldigt sällan nu mer. På sätt och vis var det synd. För jag hade haft väldigt roligt med Irma i hela mitt liv. Bara hon inte kom in någon jobbig tonårsfas som jag själv måste ha hoppat över omedvetet.

Inget intressant hände under hela skoldagen på måndagen. Allt rullade på som vanligt. Lea, som oftast inte pratade särskilt mycket med mig, berättade om hur hon och hennes pojkvän (En kille som antagligen gick i en annan skola för jag hade då aldrig hört talas om honom) hade åkt vattenskidor i lördags. Jag lyssnade inte så noga, vilket kanske var elakt men jag visste inte precis något om vattenskidor och jag var helt ärligt inte ens intresserad.
”Men det finns väl ingenstans man kan åka vattenskidor här?” sa jag då vi kom in i franskaklassrummet och kommit på mig själv se Lea på vattenskidor åkandes bakom en bil på motorvägen.
”Självklart inte”, skrattade Lea lite nervöst. ”Vi var i mitt sommarhus, som jag berättade så finns det en sjö alldeles nedanför tomten. Vi har egen brygga och allting...”
”Åh”, avbröt jag och satte mig på min plats i klassrummet. Dumt av mig att säga något över huvud taget.
”Vad gjorde du i helgen?” undrade Lea för att bryta tystnaden som uppstått. Just då kom Adam in med Nicholas hack i häl.
”Inget speciellt”, svarade jag med en axelryckning utan att släppa Adam med blicken. Han tittade upp och våra blickar möttes för ett ögonblick innan jag tittade bort. Vad höll jag på med?
”Hej Katie”, sa Adam då han gick förbi min bänk och vidare till den bakom min.
”Hej”, svarade jag utan att titta på honom igen.

Lektionen började och jag somnade nästan av uttråkning. Mitt i lektionen gav jag upp. Jag hade ingen aning om vart jag skulle ta vägen, men innan jag visste vad jag gjorde vände jag mig mot Adam som tydligen redan tittade åt mitt håll. Jag höll blicken kvar i hans medan jag reste mig upp och tog på mig min jacka, försökte få honom att förstå utan ord. Sedan vände jag mig om och började gå ut ur klassrummet.
”Katie?” undrade franskaläraren. ”Vart tror du att du är på väg?” Jag vände huvudet mot hans håll men svarade inte.
”KATIE!” hörde jag honom då jag lät klassrumsdörren gå igen bakom mig. Väl ute i korridoren satte jag mig på huk mot några skåp en bit därifrån.
Jag behövde inte vänta länge. Någon minut senare öppnades klassrumsdörren igen och Adam kom ut.